Testremsor
- Details
- Category: Odds and ends
I många fall brukar det gå bra med testremsor där liknande delar av ett motiv exponeras i ett antal prov-steg: 
Figur 1: Testremsor längs ett större område.
I detta fall är det enkelt att göra testremsor, exv genom att flytta en kartongbit över fotopappret. I vissa fall vill man hellre bestämma lämplig exponering för ett snävt avgränsat högdagerområde:
Figur 2: Testremsor för ett och samma område
I sådana här fall blir det aningen mer komplicerat att göra testremsor. Jag har tillverkat en hållare för att göra arbetet lite smidigare.
Figur 3 : En enkel hållare i kartong är ett perfekt hjälpmedel för att testa olika exponeringar av ett snävt område i motivet.
Konstruktion
Hållaren är tillskuren från överbliven passpartout-kartong. Kartongen är formstabil, lagom tjock och har dessutom en svart och en vit sida, perfekt. Konstruktionen består av en bottenplatta, en urskuren mellan-ram och ett lock. Bredden på min konstruktion är avpassad så att ett 13x18cm papper får plats under locket. Längden är avpassad så att samma 13x18cm papper kan skjutas uppåt och nedåt i hela dess längd. I locket har jag skurit ur en öppning som är ca 3cm bred. I mellanramens kant har jag skurit ur sex stycken "index-hörn" med 3 cm mellanrum. Storleken på hörnen är avpassade så att pekfingret lätt kan "hoppa" mellan. De olika kartongbitarna limmade jag ihop med kontaktlim. Ett bommulsband fick tjänstgöra som gångjärn; även detta limmades fast med kontaktlim.
Användning
Hållaren placeras på avmaskningsramen och justeras så att dess öppning ligger över det område på motivet som man vill provexponera. Nu är det bara att lägga i ett fotopapper längst upp i hållaren, stänga luckan och göra den första exponeringen. Därefter öppnar man luckan, lägger ett finger på fotopappret och intilliggande finger i första indexhörnet. Därefter skjuter man pappret "ett snäpp" nedåt och gör nästa exponering. Tack vare index-hörnen är det lätt att känna hur långt man skall flytta pappret mellan varje exponering.
Ursprungsidén till denna hållare har jag hämtat ifrån boken "Way Beyond Monochrome". Här visar jag min anpassade konstruktion.
Hjälp vid filmladdning
- Details
- Category: Odds and ends
Jag har alltid tyckt att det är lite pilligt att linda upp film på framkallningsspolen, specielt när det gäller 120-film. När jag vid ett tillfälle skulle linda upp två 120-filmer på samma spole samtidigt kände jag att jag behövde något hjälpmedel. Efter en del funderingar kom jag till en lösning...
Konstruktion
I mina gömmor hittad jag en bit överbliven akrylplast. Dessutom fann jag fyra stycken fjädrar med en diameter som precis passade in i filmspolen. Ur akrylplasten kapade jag till två gavlar och en bottenplatta. Jag skrivade ihop bitarna, men det går säkert lika bra att limma. Jag borrade därefter fyra hål i gavlarna och gängade så att jag kunde skruva in fyra skruvar. På skruvarna sköt jag sedan på fjädrarna. Jag borde nog limma fast fjädrarna på skruvarna, men jag har inte haft tid till detta ännu. Det har funkat bra ändå.
|
|
|
Figur 1: Lite akrylplast, några skruv och fyra fjädrar blir en perfekt rigg för att hjälpa till att hålla reda på filmspolarna när man laddar in film på framkallningsspolen. |
Använding
Att använda "filmladdaren" visade sig vara enklare än vad jag först trodde. Tack vare att fjädrarna fjädrar undan så kan man enkelt, i totalt mörker, först föra in spolen över ena fjädren och sedan snäppa dit fjädern på motstående sida. Detta kan man göra med en hand om man så önskar. Jag brukar dock göra så att jag sätter fast filmspolen i dunkelt ljus. När jag sedan har totalt mörker så drar jag fram skyddspappret så att filmen kommer fram. Jag river av pappen och skjuter in filmen i framkallningsspolen. Detta kan jag göra med mina bägge händer, eftersom filmspolen sitter fast i riggen. Sedan är det bara att linda in filmen i framkallningsspolen. När jag gör detta har jag nu två händer till förfogande att kontrollera att allt är ok. Fjädrarna gör att filmen inte frestas onödigt även om man darrar på handen eller i bland rycker till lite extra. När man laddar in två filmer samtidigt har man god kontroll på var de bägge filmspolarna befinner sig och man kan relativt enkelt tejpa ihop filmändarna innan man lindar på den andra filmen.
Negativdata
- Details
- Category: Odds and ends
Jag har dåligt minne och gillar dessutom att hålla lite ordning bland mina negativ. Därför har jag gjort ett formulär för att spara undan lite data om varje framkallad film. Formuläret finns för nedladdning här nedan . Mina vanligaste filmer och framkallare finns som förval, men det går även att skriva in valfri text. Hoppas att någon annan kan få använding av detta formulär.
Kalibrering av EM-10
- Details
- Category: Articles
|
'Ilford EM-10 exposure monitor' marknadsförs som en exponeringsmätare med vilken man enklare och utan testremsor skall kunna bestäma rätt exponering vid kopiering. Den är säker bra till det ändamålet; jag har inte haft tid att prova. Här beskriver jag hur jag kalibrerat min 'Ilford EM-10 exposure monitor' så att den istället kan användas för att mäta ungefärlig negativkontrast och negativtäthet. |
 |
Förutsättningar:
Förutom själva exponeringsmätaren så behöver man en gråkil som passar i negativhållaren på förstoringsapparaten. Den gråkil jag använt har 21 steg med en skillnad 0.15 O.D per steg (Stouffer Industries, TP120-2121).
Inmätning:
Lägg gråkilen i negativhållaren. Höj upp förstoringshuvudet till den höjd du vanligen använder. Ställ in så att inga ev. filter används. Välj den arbetsbländare du vanligen använder. När dessa steg är färdiga är det bara att mäta upp varje steg med exponeringsmätaren. Vrid på ratten tills grön lampa lyser och notera siffran tillsammans med vilket steg som du just mätte på.
Sammanställning av mätdata:
När alla steg har blivit uppmätta gör du en enkel graf med de nummer du läst av på exponeringsmätaren längs x-axeln och motsvarande optiska tätheter på y-axeln. "Min" graf syns här nedan.
Blå linje: kalibrering 2009-05
Grön linje: kalibrering 2009-09
Använding:
Nu kan man använda kalibrerinen på ett riktigt negativ. Lägg negativet i hållaren. Ställ in filter, pelarhöjd och arbetsbländare på exakt samma inställning som du hade när du mätte på gråkilen. När detta är klart kan du använda mäteren på valfritt område i negativet; vrid ratten tills grön lampa lyser, läs av värdet och jämför med grafen.
Page 4 of 5
- You are here:
-
Home
- Blog